Sidor

tisdag 21 juni 2016

Vit matta av stäppsalvia


Den vita mattan av stäppsalvia börjar 
breda ut sig i min vita trädgård. 
Här växer den tillsammans med 
bland andra funkian 'big daddy'.


Den vita aklejan har snart blomma över. 
Jag bar hem ett tiotal, av sorten 'Green Apple',  
från handelsträdgården i våras, 
Aklejan har ju en benägenhet att fröså sig. 
Så jag hoppas på en egen odling till nästa år.


Trebladsspira är en annan skönhet i min vita trädgård.
Enkel och anspråkslös.
Och blommar på mörk stjälk. Det gillar jag. 
Av samma anledning har jag också planterat
vitbrokig kornell i den här delen av trädgården.


I pergolan har jag planterat vildvin. 
Fram till i går hade jag vita trädgårdsmöbler här. 
Men så råkade jag svänga in på skroten. 
Och där råkade jag hitta det allra 
snyggaste bordet på hjul.
Då kändes plötsligt de vita möblerna för gulliga.
Det är ett gammalt svetsbord, sa mannen bakom disken.
Jag betalade bordet med fyra guldpengar 
och ringde efter svärfar som var snäll 
och kom med släpkärran.
Bordet är nu på plats, men syns inte här.
Jag måste piffa lite runt det först.


I min vita trädgård har jag också massor av vit stjärnflocka.
Och fler ska det bli. 
För den här kompisen har också en benägenhet att fröså sig.
Att den dessutom förgyller nästan hela sommaren gör inte saken sämre.

tisdag 14 juni 2016

Grönt är skönt


Under de första åren i trädgården försökte jag tämja 
de rabatter som någon annan redan anlagt.
Jag vände på tusen stenar för att rensa ogräs. 
Flyttade runt de perenner som redan fanns här.
Kände mig för.
Fumlade i intet, inser jag.
Nu när jag ser tillbaka.
Så kom grävskopan.
Och tog bort alltihopa. 
Jag ritade ett litet trädgårdshus 
som duktiga byggelever snickrade ihop.
Och mannen bakom spakarna i grävmaskinen
formade rabatter och gångar med precision som få.



Bambun är den gröna stommen i den här delen av trädgården. 
På bara ett par år har den växt om mig. 
Vilket egentligen inte är så särskilt svårt. Men ändå.
Den har sällskap av funkia, i olika gröna nyanser.
Och daggkåpa. 

 
Under bambun trivs mina plättar i luften.
Varje höst gräver jag ner dem som jag haft ute. 
Och håller tummarna. 

  
Från början målade jag de här rabatterna i limefärgat. 
Men så insåg jag
att det inte var vad jag längtade efter.
Så jag grävde upp det som inte behagade min själ.
Och gav bort alltihopa.

Och nu mår jag bra.
För det är väl med trädgård
som så mycket annat i livet.
Om det känns rätt i magen.
Då är det rätt.



tisdag 7 juni 2016

Mina rosa aklejor

 
Det är inte alla som får göra precis hur de vill i min trädgård. 
Men det ljust rosa aklejorna får själva bestämma var de vill dansa.
Så länge som de håller sig i den här rabatten.
Den här planteringen gjorde jag förra våren, 
efter att vi lagt mönstrad betong 
på den ena av garageuppfarterna och vid entrén.


Här har jag planterat två olika funkior, 
en grön och en blågrön
tillsammans med mörkt röd alunrot


Här finns också två buxbomsklot. 
Och så alla dessa aklejor 
som blir fler och fler för varje år som går


Piprankan har suttit här sedan vi flyttade in
- för nio år sedan.
Den är lite trög i starten.
Men den är värd att vänta på.


Lite sommarblommor måste man också ha, såklart.
Det röda och det rosa i kombination 
kommer tillbaka även här.
Rosa rosenskära tillsammans med alunrot
i en hemmasnickrad stor grön odlingslåda på hjul