Under några dagar har jag blängt på de gulnade bladen, tittat bort från det döda.
Nästan känt mig lite besviken på den egna trädgården.
Men så föll regnet och det gav mig nytt hopp. I dag har jag strosat runt i mina röda gummistövlar i flera timmar. När jag väl tog tag i sekatören kände jag hur efterlängtat det var. Jag har klippt bort vissna blommor, rensat ogräs, grävt bort ärtorna ur köksträdgården, vattnat och pysslat.
Nu kan jag se det vackra igen.
Rosenskäran som är magisk i år och solhattarna som umgås med palmstarren i min vita trädgård.
Och mitt hjärta slår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar